Gott nytt år

© Bild von Michael Gaida auf Pixabay

Vi kan också önska varandra „god fortsättning“. Det står mer om det här.

I år firar vi också ett helt nytt årtionde. Ett ord som bildas på exakt samma sätt som på tyskan. Ordet: år (Jahr) och ordningstalet: tionde (zehnte). Det blir ett årtionde (ein Jahrzehnt). Sen kallar vi åren mellan 2020 och 2029 för „tjugotalet„. På tyskan säger man tjugoåren (die Zwanzigerjahre). Det är kul med ett nytt fräscht årtionde tycker jag. Hoppas att vi alla kan fylla det med roliga, fina och minnesvärda saker.

Nytt år och nya ord! Det stämmer alltid och speciellt i svenskan. Varje år presenterar Språkrådet en lista med alla nya ord som har börjat användas i svenskan. 2018 fanns ordet „flygskam“ med på nyordslistan. Alltså att tycka att det är pinsamt (peinlich) att man flyger. Som reaktion på detta har det kommit ett nytt ord under 2019: att tågskryta. Alltså att skryta (angeben) med att man åker tåg istället för att förstöra miljön genom att ta flyget. Det har fått högre status att ta tåget. Kul utveckling!

Nu börjar de nya kurserna också. Titta på min hemsida under „Kurse“. I nybörjarkursen finns det bara 2 lediga platser.


Nichts oder wenig verstanden? Jetzt beginnen die neuen Schwedischkurse.
Im Anfängerkurs gibt es nur noch zwei freie Plätze.

Tjugofjärde luckan

Idag är det julafton och den sista luckan i min julkalender. Jag hoppas att ni har tyckt om att läsa om Sverige och svenska jultraditioner. Det har varit en kul utmaning att fixa en julkalender för er tillsammans med min man. Han har fotograferat och fixat så att det blev en fin julkalender. Tack!

Nu hoppas jag att ni får fina och glada juldagar. Ta vara på tiden tillsammans med familjen och vänner. Tid är alltid den finaste presenten. Jag önskar er alla en god jul och ett gott nytt 2020! Jag hoppas att vi ses i någon av mina kurser eller andra evenemang under nästa år.

Ein letztes Mal für diejenigen, die noch nicht genug Schwedisch können

Tjugotredje luckan

Nu är det bara en dag till julafton och julkalenderns sista dag. Apropå julafton så heter de följande dagarna juldagen (25.12) och annandag jul (26.12). Dagarna som kommer efter jul och före nyår heter inte mellan åren, som de ju gör på tyska, utan bara mellandagarna. Det vanligaste ordet under mellandagarna är Mellandagsrea. För i mellandagarna är det realisation/rea (Schlussverkauf) i många affärer. Nuförtiden startar mellandagsrean redan på annandagen…

Här kommer fler viktiga jul-ord inför julhelgen:

  • jultomten – det är han som kommer med julklapparna och som man gärna ska ställa ut en tallrik risgrynsgröt till på trappan.
  • julbordet – det är den fantastiska julbuffén där all julmat, alla julkakor och allt julgodis samlas. Många härligheter på ett och samma ställe.
  • julstjärnan – den röda blomman som finns överallt i alla blomsterbutiker runt jul. En tropisk växt som nu är en europeisk julsymbol.
  • julgranen – den fina stora, gröna julsymbolen. En bra plats att samla alla juldekorationer på tycker jag. Fin när alla julgransljus är tända och jätteviktig att dansa kring. Se till att ni köper en regional gran!
  • juleljusen – de mängder av ljus som tänds runtomkring för att skingra (vertreiben) mörkret. Använd gärna LED-lampor som sparar energi och se till att du aldrig lämnar levande ljus ensamma. Vi vill inte ha besök av brandkåren (Feuerwehr).
  • julklapparna – det allra viktigaste under julen för väldigt många. I Sverige har vi en kul tradition med julklappsrim (Reime). Vi försöker dikta ihop ett litet rim som beskriver julklappen. Gärna med lite vits också. En kul och svår konst. Här är två exempel. Vad tror ni att det kan vara? * Ta en paus från all vardagsstress och njut av denna delikatess!* * Med detta paket, dras jag till dig som en magnet!*
En hjulgran! Så kan julgranen växa vidare i naturen.

Tjugoandra luckan

I Sverige är julen en glad fest. Vi firar ju Jesus födelsedag och födelsedagskalas är för det mesta glada och roliga. Visst finns det stilla stunder också, när vi är i kyrkan eller sitter hemma vid krubban (die Krippe). Men det är också plats för sång och dans. Gärna i kombination! Det vill säga att vi ställer julgranen mitt i rummet, ställer oss i en ring runt granen och tar varandras händer. Sen sjunger vi visor och dansar runt i ring kring granen. Vi sjunger „Nu är det jul igen“, „Sju vackra flickor i en ring“ (även om det inte är sju), „Prästens lilla kråka“ och om de „Små grodorna“ se videon nedan. Varje visa har sin egen koreografi och det kan bli lite vilt. Och mycket kul! Sen öppnar ringen upp sig och vi dansar „långdans“ runt omkring hela huset, en slags „Polonaise“. Naturligtvis sjunger vi hela tiden.

Här försöker Alexander Skarsgård förklara den svenska traditionen att dansa „Små grodorna“ för amerikanarna.

Traditionen med att dansa runt kring granen kan man läsa om i många böcker. Hos Emil i Lönneberga dansade de efter det stora julbordet tillsammans både unga och gamla. I Bullerby-böckerna finns det fina illustrationer om hur alla barnen dansar kring den tända granen.

Vi i Svenska skolan Rhein-Neckar dansar också kring granen vid vår Lucia/julfest. Det är nog nästan det enda skälet till att vi ställer upp en liten julgran på festen. Lite för dekoration men allra, allra mest för att kunna dansa kring den.

Tjugoförsta luckan

Vi fortsätter julkalendern med ett recept på mjuk pepparkaka. Det är som en klassisk sockerkaka (Rührkuchen) med pepparkakssmak. Receptet är utan ägg och använder man margarin istället för smör och en annan grädd- och mjölkvariant än kogrädde/mjöll blir den också vegansk. Det kan ju vara bra om man har äggallergiker eller laktosintoleranta på besök. Det här receptet har jag från Vegomagasinet som jag har bloggat om tidigare.

Smörj och bröa en fin form.

Blanda 4 1/2 dl mjöl, 2 1/2 dl socker, 2 tsk kanel, 2 tsk mald ingefära, 1 tsk mald nejlika och 2 tsk bikarbonat (Natron). Rör i 100 g smält smör eller margarin, 1 1/2 dl mjölk, 1/2 dl grädde och 1 1/2 del lingonsylt.

Häll smeten i formen och grädda i nedre delen av ugnen i 40-50 minuter.

Mjuk pepparkaka smakar mycket gott både till fikat med kaffe och till lite glögg. Sen är det ju också en bra present när man är bjuden till julfest. Något typiskt svenskt och lite ovanligt för tyska munnar. Det är alltid en succé. Så baka och njut!

Mjuk pepparkaka med lingon
© Johan Bryggare

Tjugonde luckan

I juletider dricker vi förutom kaffe gärna lite glögg, den svenska varianten av Glühwein. Om du köper en kopp glögg på en julmarknad är det för det mesta saftglögg, alltså alkoholfri glögg du får. De svenska reglerna för att sälja alkoholhaltiga drycker är relativt stränga och komplicerade, så det är lättare att sälja alkoholfri glögg. Men annars dricks gärna den vanliga glögg-varianten med alkohol. Så här gör man:

Ta 0,5 l vatten och lägg i 2 torkade pomeransskal, 2 bitar ingefära (storlek efter smak), 2 kanelstänger, 15 kryddnejlikor och 2 teskedar kardemummafrön. Koka allt under lock på svag värme ca 30 minuter. Sila av kryddorna. Nu är ditt glöggextrakt färdigt!

Sedan kan du blanda extraktet (allt) med 0,75 l rödvin och 1 dl socker. Om du vill ha ännu mer alkohol i passar 1 dl snaps eller konjak att ha i. Eller så blandar du extraktet med druv- och/eller svartvinbärssaft för en alkoholfri variant. Värm sedan allt försiktigt.

Servera glöggen tillsammans med russin och skållade mandlar (alltså vita, skalade mandlar). Du häller upp lite glögg i varje kopp och sen lägger man i russin och mandlar också och rör om. Tänk på att det är bra med en liten sked så du kan fånga och äta russinen och mandlarna också. Pepparkakor passar utmärkt till glöggen också.

Du kan naturligtvis också köpa färdig glögg hos t ex IKEA eller i vanliga tyska mataffärer…

Nittonde luckan

Dialekter är fantastiska! Jag älskar att lyssna på olika dialekter när jag är på besök någonstans. Att sitta på ett kafé i Stuttgart och lyssna på äldre damer som småpratar på „Schwäbisch“ eller vänta på tåget i Hamburg och höra hur äkta hamburgare snackar med varandra. Underbart! I Sverige finns det naturligtvis också många fina dialekter. I den här filmen presenteras en del av dialekterna av Robert Gustafsson, en otroligt duktig komiker. Titta och njut!

Auch wenn Ihr noch nicht allzu viel Schwedisch könnt, hört Euch die verschiedenen Dialekte mal an.

Artonde luckan

Svenskarnas bild av julfirandet har säkert präglats rejält av Astrid Lindgrens julbeskrivningar. I boken om Madicken (Madita) beskrivs hur förväntansfulla Madicken och hennes lillasyster Lisabet är och hur barnen på julaftons morgon rusar ner för att titta på granen. Sen dricker hela familjen kaffe (!) framför julgranen och brasan i kaminen. Jodå, även Madicken och Lisabet får dricka julkaffe, trots att de bara är barn.

Hos Emil i Lönneberga är det också ett stort julkalas. Det är Emils mamma Alma och deras piga Lina som har lagat massor med god mat och nu får hela Katthult komma och fira julkalas. Massor av mat alltså, precis som det är nu med, lär mer om julbordet i gårdagens julkalenders lucka. På Emils kalas är det också snöbollskrig som aperitif och sittlekar som dessert.

Martin Widmark är en mycket populär svensk barnboksförfattare. Han var på besök hos oss i svenska skolan Rhein-Neckar förra året. Hans mest älskade böcker handlar om detektivparet Lasse och Maja och hur de löser olika mysterier. De finns också på tyska. I „Lasse Maja och Saffranmysteriet“, räddar Lasse och Maja julen genom att hitta tjuven som stal all saffran. För utan saffran till lussebullarna kan det ju inte bli jul.

Julen är för mig och många andra också böckernas tid. Dagar då man får krypa upp i soffan och dricka te eller glögg och läsa de gamla härliga julklassikerna som Emil eller Madicken eller de nya julklappsböckerna.

Sjuttonde luckan

På julen äter de flesta svenskar ett klassiskt julbord. Det är en buffé med massa olika maträtter. Det finns många olika sorters sill, skinka och många olika korvar, köttbullar, revbensspjäll, Janssons Frestelse, ostar, bröd, kanske några sallader. Mycket kött och fisk. Lite grönsaker. Framförallt mycket mat!

Det finns dock många goda alternativ till all denna maten. I min familj äter vi ju inte kött eller fisk och här har du några av våra julbordsfavoriter:

Janssons Frestelse med kapris istället för sardellerna

Solrosbollar istället för vanliga köttbullar. De här är verkligen jättelätta att göra och de smakar kanon.

En härligt fräsch ljummen (lauwarm) rödkålssallad. Du steker först rödkålen lite och sen blandar du kålen med resten av ingredienserna. Lätt och jättegott!

Jag älskar grönkål i alla varianter, förutom då den klassiska nordtyska varianten. Här är grönkålen topping på finfina smördegsbitar. Lätta att göra med köpt smördeg. Dessutom snygga och lite överraskande. En perfekt förrätt tycker jag.

Testa lite mer grönt till jul. Det är både bra för dig och för klimatet. Kolla in de här sidorna för mer grön julmatsinspiration: Väljvego och Vegomagasinet.

Sextonde luckan

Måndag igen och dags för film igen. I Gävle i Hälsingland finns en fantastisk tradition. Sedan 1966 bygger staden upp en gigantisk halmbock mitt i staden. Bocken är 13 m hög och 7 m lång och väger 3 ton. Den är verkligen stooooor! Bocken invigs med en stor fest varje år första advent. Då kommer över 10 000 besökare. Tyvärr har den ofta förstörts. Den har bränts ner, den har rammats av bilar och den har skadats av fyrverkerier på nyårsafton. Men både 2018 och 2017 klarade den sig utan skador. Den bevakas dygnet runt så att den inte skall förstöras. Det är verkligen en härlig attraktion, som också den sprider ljus i mörkret. Gävlebocken är också aktiv på sociala medier. Den är både på instagram och twitter, så du kan följa den dag för dag.

I den här filmen kan du se hur den monteras på plats. Ett sånt jobb varje år.

Gävlebocken har också en egen onlineshop där du kan köpa din egna lilla julbock.