I min familj är det tradition att lägga ett stort pussel till jul. Gärna mer än 1000 bitar. Så att alla som vill kan sitta i timmar och leta efter den passande biten. Konstig form av gemenskap. Men den fungerar för oss. Jag älskar att pussla de monotona delarna: himlen med olika blåa nyanser, en sjö eller ett hustak. När jag pusslar fokuserar jag på nyanser och former. Är helt ointresserad av allt annat. En form av meditation?
Nu används ordet „pussla“ också för komplicerade uppgifter och problem.
- Regeringen måste pussla för att lösa alla problem.
- När ekonomin är ansträngd måste man ständigt pussla för att få en bra lösning.
- Jag vill jobba flexibelt för att kunna pussla ihop livet.
Just arbetet med att balansera familj, jobb, hobby och drömmar är det stora livspusslet. Det finns en miljon lösningar på livspusslet och alla förändras med tiden. Jag tycker att det är ett bra perspektiv att se våra liv som ett pussel där jag aktivt kan pussla för att finna en bra variant, för ögonblicket. Livet förändras ständigt så det är bara att fortsätta pussla.
Vad heter „livspusslet“ på tyska? Work-life-balance?????